måndag 29 april 2013


Jag är så konstig mest hela tiden. Hela världen är konstig och jag vill vara ensam. Sen inte, och sen igen.
Jag tittar på tjej-serier och lever vicariously through them sådär fult. Sen fick jag vet att den bästa killen har leukemi och kommer dö inom de kommande 4 åren, och det var därför han var så fri när han egentligen var ansvarfull. Det var vackert för han var fin och peace men sorgligt för att han kommer att förlora sitt liv och jag har kvar mitt. Och jag blev ledsen för att jag slänger bort mitt liv. Sen inte, och sen igen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar