photos: surpriseices.tumblr.com

Moonlight - Message To Bears 

Så mycket känslor. 

Hur ska man lära känna sig själv genom dem?

Mitten bilden är en av mina favoriter av alla favoriter. 

Asleep - The Smiths

Hur går lyckas man inte gå i skolan utan att någon märker?

Jag vill sitta bland fluffiga täcken och äta fräscht.

Eller kanske springa runt på livshotande äventyr. 

Jag förstår varför man inte vill studera mer.

Stimuleringen är inte dålig. 

Det inrutade livet är det. 

photo: surpriseices.tumblr.com

Den här är nära hjärtat men du får den ändå.Den beskriver så bra. 

Between the Bars - Elliot Smith

I flera veckor har trötta ögon blickat över vatten i världens möjliga former, mjuka täcken och andra själars liv. 

Insomnia är ett kärt ord. 

Böcker är ett annat. 

Jag vill leva här för alltid och aldrig. 

Jag vill leva på riktigt och leva i fiction. 

Är det möjligt att ta del av alla dimensioner?

det vill jag. 

jag vill inte missa livet. 

"A writer is the sum of their experiences- 

Go get some."

Varje liv förtjänar ett soundtrack.

Varje ögonblick förtjänar en framtid.

Varje känsla förtjänar uttryck. 

Varje verklighet förtjänar respekt. 

lyssna

photos by: me @gabriellast

Livets Teater - Håkan Hellström

Det var sång och skratt och gråt och glatt. 

Människor är sällskapssjuka men samspelsdåliga. 

Håkan beskriver livet. 

Det bara är så.

Man tror att han förstår en själv och de egna känslorna

men egentligen är det vi som förstår honom, 

eller vi som äntligen får förstå oss själva och varandra. 

Livet är en teater och som vi alla vet kan teater som konstform vara rätt abstrakt och rakt på sak svårförståelig. 

Precis som känslorna.

Man har inte allt figured out. 

Ibland har man inget figured out. 

Men att hoppet att hitta tröst och avskalad sanning

keeps us going. Bland annat. 

Ledord för 2014: Tacksamhet

Tacksamhet är 

nyckeln till lycka

&

botemedlet mot självömkan

Jag vill uppskatta världen - naturen och dess invånare. 

Jag vill uppskatta min relation med Jesus. 

Och komma lite närmare någon slags förståelse av vad han faktiskt gjorde för oss, mig och dig under sina unga år här på jorden.

Jag vill uppskatta mina vänner. 

De som fortfarande finns vid liv och vid min sida. 

De som jag känt så länga jag kan minnas och de som nyligen anlänt i välsignelse för mitt liv.

Jag vill uppskatta min familj. 

Den gemenskap jag var ämnad att födas in i. De människor som är mitt hem och som jag fått chansen att älska i alla mina år.

Jag vill uppskatta min kyrka. 

Den församling jag ser som ett andra hem. Inte nödvändigtvis en kyrka, utan flera. 

Jag vill uppskatta livet. 

Att jag har skänkts ett och att jag skänkts privilegium som förgyller detta liv mer än ord egentligen kan beskriva.

Jag vill inse vad jag fått och inse att det inte är en självklarhet. För livet är ingen självklarhet.